Kapitel 4 - The unexpected

Förlåt för att det här kapitlet dröjde så himla länge, fem månader är nog ett rekord. Jag har gjort lite små ändringar. Från och med nu är alla konversationer på engelska, jag kommer även lite längre fram börja skriva ur fler perspektiv än bara Em's. 


Hans läppar mötte mina och jag blev helt varm i hela kroppen, det var som om luften omkring oss vibrerade och tiden stod still. Jag klamrade mig kvar i ögonblicket så länge jag kunde, innan vi till slut släppte taget om varandra. Lyckan spred sig inom mig och jag log, jag hade känt den här killen i tjugofyra timmar och här satt vi nu tätt intill varandra. Det var som om vi var de enda två som existerade i hela världen, jag vet inte exakt hur länge vi satt där och höll varandra i händerna utan att säga ett enda ord.
Plötsligt klev Harry in i rummet och jag hoppade till " I'm sorry, am I interrupting something?" sade han "n-n-no it's okay" stammade jag fram och rodnade. Jag såg hur Louis blängde på Harry "what do you want?" frågade han, Harry sken upp "well, the thing is, we were planning on going to the videostore to rent a movie. Do you want to come?" jag nickade ivirigt till svar.
' I want to see this one, please!' Niall stod men en film i händerna, jag släppte motvilligt Louis hand och gick fram och läste på omslaget. 'Never Say Never, Niall? I love this movie! What do you say boys?' sade jag och log brett mott dem. De nickade motvilligt.

Jag satte mig till rätta i soffan och tog återigen Louis hand i min, jag såg upp på hans vackra ögon och han log mot mig. En gnagande känsla befann sig inom mig och jag suckade djupt. Jag visste att jag skulle börja gråta under filmen, men bävade in för det. Skulle Louis tycka att jag var knäpp? Min kärlek till Justin gick inte att missa, några år tidigare hade mitt rum varit så gott som tapetserat med bilder av honom. Han hade gett mig så mycket, men han var inte mitt liv längre. Jag ville bara inte att Louis skulle få för sig att jag var någon annan än den jag var, jag älskade Justin men jag var varken knäpp eller ett galet fan.
Filmen började och jag lutade mig mot Louis bröst, hans regelbundna andetag lugnade mig och jag släppte helt nojan kring att jag skulle gråta.
När filmen var slut rusade jag upp till Louis rum för att kissa, jag kunde inte undgå att se mig själv i spegeln på vägen ut och kunde lätt konstatera att jag hade låtit mig själv förfalla de senaste dagarna. Jag började nog bli lite för bekväm i grabbarnas sällskap, jag drog fingrarna genom håret och böjde lätt upp ögonfransarna med pekfingrarna utan resultat.

Jag klev ur badrummet och fann Louis sittandes på sin säng, han log ett av sina varma leenden. En tanke for snabbt igenom mitt huvud, han tyckte fortfarande om mig trots att jag hade snyftat och snörvlat under princip hela filmen. 'I didn't know you were such a big bieberbeliever Em, it was adorable to watch, it made me realize a few things' sade han och jag kunde inte hålla mig för skratt 'oh my god, you must be the sweetest guy on this planet, the fanbase is called beliebers not bieberbelievers honey. I guess I am quite a big belieber, I mean this is nothing compared to how I used to be. A few years ago you weren't even able to see my wallpaper because of all my Justin Bieber posters. He has just been a great source of inspiration and strength. I know.. it sounds silly..' han avbröt mig plötsligt 'no no no, that's not what I meant at all. It's not silly, it's understandable. You didn't actually ask this but I'll explain any way. What I meant with that it made me realize a few things was; since we've grown bigger during the last couple of months our fanbase has grown as well. I remember when we went to Sweden last June, there was about 30 fans outside RedOne's studio and we were shocked to be honest. We never thought we would have fans outside the UK. When we went back to Sweden in October to do some promo there was approximately a thousand swedish fans queueing up just to see us. We saw girls lying in sleepingbags on the ground and I could not understand why anyone would do that just to see us. It remained a mystery to me, until today. I realized they do not only love us for how we look or our voices, they love how we are and they look up to us. We are teenage girls sources of inspiration and strength. I've never ever seen it this way before, but I'm a rolemodel.' han lutade sig tillbaka och jag såg en tår tränga fram i hans ögonvrå 'yes, Lou, you are a rolemodel. A great one' sade jag och pussade honom lätt på kinden.
'
Anna och Emelie hade anslutit sig till gruppen tidigare och nu satt vi alla och pratade om helt oviktiga saker. 'no, you're wrong! The mango flavoured snapple is by far the best one!' sade jag i ännu ett försök att övertala Liam. 'My god Em, are you crazy? The apple one is the tasiest. No doubt about that' svarade han och flinade överlägset. 'I have to agree with Emma, the mango one beats the apple one every time!' sade Harry och blinkade åt mig, jag log och formade ett 'thank you' med läpparna. Plötsligt plingade min mobil till, jag drog upp den ur fickan och kunde bokstavligt talat känna hur hela kroppen stelnade till när jag läste vad som stod i meddelandet. 'Emma, you're grandmother is ill, really ill.. we need to go to Sweden as soon as possible, to say goodbye'. En tår droppade långsamt ner på skärmen, där det stod skrivet svart på vitt. Jag skulle snart få se min mormor för sista gången...

RSS 2.0