Ligga lågt.

Som de flesta av er har märkt så kommer novellen ligga på is en längre tid, ber om ursäkt!
Under tiden som novellen kommer att stå orörd så kan ni alltid kika in här; http://matildalundhagen.blogg.se
Kram!

En förklaring, en ursäkt och ett löfte.

Jag borde nog egentligen inte skriva det här inlägget, men jag känner att jag måste. Jag vill bara börja med att säga att nästa kapitel är på gång.
-
Jag började skriva den här novellen förra sommaren för att jag tyckte att det var extremt kul att skriva, i våras kom suget tillbaka ordentligt. Jag blev länkad av två vänner och fick plötsligt 100 gånger fler läsare än vad jag tidigare haft, utan att överdriva. Jag fick jättemycket bra respons från folk och jag fortsatte att skriva, jag brann verkligen för det. Jag är en knepig människa och alla mina intressen går i perioder, och ju mer ett måste någonting blir desto mindre har jag lust att göra det. När jag inte har någon lust, så har jag inte heller någon inspiration. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit ett/flera kapitel och sedan raderat hela skiten för att jag känt att det inte skulle leva upp till era förväntningar, och anledningen till det har varit att jag inte haft lust att skriva.
Jag försöker inte lägga skulden på er, på något sätt, de höga förväntningarna som jag känner att ni har, har jag ju ändå byggt upp själv. Så det är helt och hållet "mitt fel".
-
Nu i slutet av nian är tempot i skolan riktigt högt, och novellen kommer ofta i skymundan. När jag sedan mitt i en hektisk skolvecka klickar mig in på bloggen för att se om jag fått några kommentarer och ser någon som klagar på att ett kapitel dröjt länge så skjuter jag omedvetet novellen ännu mer åt sidan. Ju mer ett måste någonting blir, desto mindre vill jag göra det. Jag ber om ursäkt för de inlägg jag skrivit tidigare, där jag klagat på att ni velat ha fler inlägg. Det var dumt gjort och det inser jag. Jag vill ju att ni ska vilja läsa min novell, det är allt jag vill. 
-
Trots att jag inte lagt upp ett kapitel på två veckor nu så är statistiken densamma och det är jag så evigt tacksam över. Jag ska inte komma med fler löften jag inte kan hålla, det är slut med sådant. Hur mycket jag än vill uppdatera mycket så kommer livet helt enkelt emellan. När jag har tid och och inspiration så kommer det att dyka upp fler kapitel. Jag förstår om det är frusterande för er att klicka er in här varje dag och se samma sketna inlägg om min tumblr, så därför önskar jag att om ni vill fortsätta läsa denna novell och inte behöva klicka er in och bli besvikna så lämnar ni en kommentar med antingen en bloggadress, ett twitteraccount eller en mailaddress så att jag kan höra av mig till er när ett nytt kapitel är uppe. Jag tror att det skulle underlätta för båda, ni behöver inte känna samma besvikelse och jag behöver inte känna samma press.
-
Jag ber om ursäkt för hur jag har betett mig innan. 
Kram på er alla, ni är underbara. I ♥ U.
-



Tips!

För att ha någonting att läsa när jag inte uppdaterat novellen kan ni alltid kika på min tumblr. Där meddelar jag dessutom alltid när jag lagt upp ett nytt kapitel! Jag följer tillbaka - http://matiiiiii.tumblr.com/

Besviken.

Jag förstår att ni vill ha ett nytt kapitel, och jag ber om ursäkt att det har dröjt så länge. Verkligen.
Men kommentarer om att "det faktiskt gått typ flera veckor nu" och att "det är dags för ett nytt kapitel" kommer inte snabba på skrivandet (självklart tycker jag dock att det är roligt att ni VILL ha fler kapitel). Ni måste bara förstå att jag har ett liv utanför novellen, jag antar att jag skämde bort er i början och det är väl mitt fel? Min plan är iallafall att sätta mig ner och skriva i helgen, inte bara ett kapitel utan mycket. Tanken är att det här aldrig ska hända igen men det kommer inte komma ett kapitel om dagen. Jag har helt enkelt inte tid att prioritera novellen. Jag hoppas att ni alla förstår och det var inte min mening att låta sur, det är bara lite frustrerande när jag verkligen har försökt att publicera så många kapitel som möjligt och nu helt enkelt inte haft tid.

Tack till er som har haft tålamod med den dåliga uppdateringen, nu dröjer det inte länge ♥


Edit: påbörjade skrivandet redan ikväll och har nu en hel del bra idéer, ni har massor att se fram emot kan jag tala om.
'
580854_293673987378891_198621680217456_689171_1960635765_n_large

Svar!

Svar:
Hej Emma! Först och främst - tack för dina fina ord ♥
Jag har fått flera frågor kring detta så jag tänkte ta tiden att förklara det nu.
'
Emma (precis som Niall) kommer från Mullingar, Irland. I och med det så är ju även hennes mamma irländsk.
Emma åkte alltså inte hem till sin mamma i Sverige utan hon åkte hem till sin mormor, som bodde i Sverige. Hoppas ni alla förstod varför Emma pratade engelska med sin mamma trots att de var i Sverige.

Förlåt!

Jag har fått massor av kommentar med frågor om när nästa kapitel kommer och jag vill börja med att säga att det är jättekul att ni tycker om novellen. Jag ska verkligen kämpa för att få upp ett kapitel i helgen.
Anledningen till att jag inte har skrivit något är att jag varit sjuk samt att jag fyllde år igår och idag känner jag att jag har en del plugg att ta tag i. Men kika in här senare i helgen så får vi hoppas på det bästa, kom ihåg - den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Kram på er.
(Hoppas att jag inte fick er och tro att jag hade lagt upp ett nytt kapitel, hehe)
'
Tumblr_m2gnwxqybk1rtcsv2o1_500_large

Rörd.

Jag blir lika rörd varje gång någon tar sig tiden och kommenterar min blogg. Ännu mer rörd blir jag då kommentarerna oftast är helt otroligt fina. Jag ville egentligen bara säga att jag uppskattar varenda kommentar så himla mycket, att få vet att ni faktiskt tycker om det jag skriver gör mig så himla peppad att forsätta. Det finns inte ord som kan beskriva den känslan, att ni faktiskt tycker om novellen och vill att jag ska fortsätta. Jag blir helt varm inombords.
Det är för er jag spenderar flera timmar med novellen varje dag, det är för er jag skriver så fort jag kan så att ni åtminstone ska få ett kapitel om dagen, bara för er ♥
Känner mig så töntigt fylld av kärlek, era kommentarer gör mig alldeles... glad. Tror jag räknade till omkring 80 st kommentarer fyllda med komplimanger och fina ord sedan kapitel 5, åttio stycken. På sex dagar.
Töntinlägg till tusen, vet inte riktigt vad jag tänkte när jag fick för mig att skriva ett tack-inlägg så här klockan kvart i två. Men gjort är gjort, sort of. Har ju ännu inte klickat på "Spara & publicera".
Vill bara tillägga en sista sak, om ni har några undringar eller funderingar eller önskemål eller klagomål. Då vill jag verkligen att ni slänger in en kommentar, jag svarar på alla frågor jag får och jag tar åt mig av alla önske- samt klagomål. Alla.

Tack så mycket än en gång, ni är bästttttttttt.
'

Tumblr_lht58s1ezg1qfkcdp_large


Fråga!

Fick denna kommentar alldeles nyss och jag undrar om det är fler som skulle vara intresserade av ett extra långt kapitel nästa gång? Det skulle betyda att ni fick vänta längre än normalt på ett nytt kapitel, kommentera era åsiker!

Request!

Ni som inte har bloggar men har twitter, skriv gärna vad ni heter på twitter i kommentaren så jag vet vem det är som kommenterar! Vore supersnällt.
Kramizar.

Kommentarer!

hitlerlever om Glad!:
Sämsta blogg lägg ner skiten avgå alla död åt tengil
Denna kommentar är inte godkänd. IP: 83.183.168.37

Svar: Hej hitlerlever, så roligt att du tog dig tid och kommenterade min blogg. Hade dock varit ännu roligare om du hade vågat skriva ditt namn! Synd att du tycker det är "sämsta blogg". Då jag inte kommer lägga ner "skiten" eller "avgå" så råder jag dig att helt enkelt inte besöka min blogg. Lätt va?
Kram på dig.


Måste bara lägga till att jag finner såna här kommentarer roande, om man inte tycker om killarna/storyn/hur jag skriver etc så är det väl bara att låta bli och läsa? Förstår inte riktigt svårigheten i det. Jag tycker det är otroligt roligt att skriva, DÄRFÖR så har jag den här novellbloggen, inte för att göra andra nöjda :) Om tjugo personer kommenterar saker i stil med "grym", "superbra", "längtar till nästa del", "helt klart min favvo fanfic" osv osv och EN liten stackare kommenterar som personen ovan ^ så skiter jag väl fullständigt i den eländiga människan. Am I right?

Kram.

Glad!

Först och främst måste jag bara säga att jag är så himla glad att så många hittat till min lilla novellblogg, helt sjukt egentligen. Man blir så himla peppad att fortsätta skriva när man ser att så många har läst, speciellt när man får några kommentarer. Ni anar inte hur roligt jag tycker att det är och hur glad jag blir! Jobbar på att nästa kapitel ska komma upp redan imorgon, så stay tuned för resan har precis bara börjat.
Kram och godnatt!
'
'
Men ser ni skillnaden jämfört med igår? Helt galet. Jag hade 6 läsare igår, somebody pinch me?

RSS 2.0